Tankar och funderingar
Har suttit och tänk på en del saker som har inträffat under mina 19 år.
Jag blir ganska ledsen och arg när jag tänker på allting, var det mitt fel, var det erat fel? Vems fel var det?
Har kommit fram till att det var lite av mitt fel att min familj är död (inte död på riktigt utan död som i benämningen; finns ingen kärlek kvar ungefär)
Jag blir ledsen när jag tänker på vilken jävl* råtta folk du kan vara. Vi kan kalla personen B. Person B säger själv att man inte bör snacka skit om andra, man ska inte trackassera andra människor oavsett hur dom är som person.
Men i själv verket är person B den värsta av dom alla, pratar skit bakom ryggen på folk, förvränger sanningen, säger saker som person B inte har en aning om, tycker saker som ingen annan vettig människa tycker, och framför allt talar om för andra hur dom ska leva sitt liv.
Det är inte annat än sjukt och nu är jag less på person B.
Person B pratar till folk som om dom inte vore nånting värt, person B pratar på ett sätt så person B verkar bättre än alla andra. Men vet du vad? Du är inget annat än en rutten skithög!
Jag kom att tänka på person B igår för att person A (som jag förövrigt tycker om jättemycket) tyckte jag skulle fråga denne om vad jag ska göra?! Hallå jag är 19 år! Jag gör som jag VILL!
Ursäkta att det blev ett litet deppigt och gåtfullt inlägg men jag vill inte gå in på namn och vad som verkligen har hänt. Det vore faktiskt inte schysst. Men vi får se, fortsätter dessa idiotigrejer kanske jag skriver allting i KLARTEXT!
